...på om någon läser min blogg?
Vore kul med ett erkännande av ngt slag.

En lämnad kommentar.

Ett litet avtryck på min blogg.

Idag är det 2 veckor sen jag gjorde min Gastric bypass op.

Jag har sen start gått ner 12,1 kg & är jäkligt nöjd!
-5,4 kg har jag rasat sen op-dagen.

Det är i genomsnitt 2,6 kg i veckan & det är ju inte fy skam.

Det enda jag kan känna oro för är att det kan gå för fort & att hjärnan inte hänger med i samma takt som kilorna försvinner

Jag får väl helt enkelt försöka älska mig tillräckligt mycket som jag ser ut nu, som jag kan tänkas göra när jag har gått ner alla mina 42 kg som är kvar. 

Men det är ju, i huvudsak, inte för att bli smal, som jag valde att göra denna operation. Jag valde att göra den för att få kunna ett friskare liv.

Ett liv med mindre ledproblem, utan sömnapné och utan hälsporrar.

Jag vill också ha en större chans till en anställning, för oavsett vad folk säger så anställer företag en smal människa framför en tjock. 

Min väninna, som går en kurs i självutveckling gentemot arbete, fick reda på att företag ser sjukdomar, sjukskrivningar å extra problem när de ser en överviktig person.

TREVLIGT!!

 Å ja, visst, visst är det så att vi som dras med kraftig övervikt oftast har problem med leder & andra fetmarelaterade sjukdomar, men mina ledproblem började redan då jag var smal. en av anledningarna till att jag gick upp 54 kg berodde på lederna.. Jag kunde inte röra mig på samma smidiga sätt längre. Jag förnekar inte heller att mina ledbesvär redan har blivit bättre med denna viktminskning som jag har lyckats med hittills. 

Jag hoppas på att ytterligare 10 kg är borta innan nyår. Dock betvivlar jag det.

Jag vet att jag gått ner bra hittills, men vet också att det stagnerar under vägens gång.
Hoppas på 7 kg till då... ;)

Nu ska jag åka å kolla på sjukgymnastikens lokaler å se om jag kan få remiss till att använda dem. Jag har som sjukskriven, ingen ekonomisk möjlighet med ett gymkort. :(

TJING!

...att ändra dygnsrytmen, som har spårat ur värre än ett tåg i Indien. 
Är vaken till 3, 4, ibland 5 på nätterna å sover halva dagen istället.

Onsdagen den 9 nov genomgick jag en Gastric Bypass å blev kvar på sjukhuset i 2 dagar. Dessa dagar väcktes jag vid 7-tiden på morgonen å det funkade bra. Jag halvsov en stund på förmiddagen på torsdagen, men inget på fredagen, då jag kom hem å vardagen tog vid. 
Dagarna efter operationen så fungerade dygnsrytmen på ett tillfredställande sätt, fram till i tisdags... Därefter hamnade rytmen i baktakt igen.

   Varför???
   Är det pga tristess???

   Ja, det är den troligase orsaken. Det finns inget roligt att hitta på under förmiddagarna då alla mina vänner jobbar å jag är för trött för att göra ngt avancerat själv.

Det finns heller inget intressant på TV förrän sent på kvällar eller nätter...
I natt satt jag vaken till efter 4 för att en av mina favoritserier sändes då. Å jag väljer att titta på den, istället för att gå å lägga mig...   

Men nu vill jag inte ha det så här längre.
Jag måste bryta denna spiral av tristess å fel tider.

Hur ska jag då göra?
* Tvinga upp mig själv ur sängen i normal tid.
* Äta min frukost, ladda kamerabatteriet å ut å gå...
* Åka iväg till köpcentrat å fönstershoppa.
* Fortsätta att söka jobb eller annan sysselsättning...
* Pilla naveln å klippa tånaglarna... 
* Jaga dammtussar 

* Kliva in i cyberspacevärlden där mina andra vänner finns: Facebook???

   Det jag lagt märke till är att jag kan hamna i en viss sorg de dagar jag år ute på FB långa stunder, för jag tycker att ingen "pratar" med mig... Kan det bero på att alla andra gör saker utanför cyberrymden??? JA! Min dumma nöt, så är det! Folk har ett liv utanför FB, Skaffa det du med... 

Jaja, Whatever!

En ändring måste till iaf... Å jag börjar med dygnsrytmen!
Önska mig lycka till.
Det kommer att bli svårt, för jag älskar att sova... 

Tjing!